onsdag 22 november 2017

Onsdag går jag ut och vankar

Nej, tack! Snön viner runt knutarna och jag tränar sittfläsket i favoritfåtöljen. Ord efter ord läggs på plats i råmanuset kallat "Vaxade juveler och brända hjärtan".

Var har "Lånat silver och krossat glas" tagit vägen? Lugn, bara lugn. Det ligger till sig på förlaget i Lund och väntar på redaktör Åsa som alla jagar med blåslampa.

Mitt författarliv är precis så som jag vill ha det. "Manglade dukar" som läses av tusentals människor, "Lånat silver" som är klart för redigering och "Vaxade juveler" på gång.

Och skallen full av det som kommer sedan. Så låt det snöa ...

torsdag 16 november 2017

Det är lätt att smita undan ...

I kväll kastar jag mig över helgfrågan hos Mias Bokhörna. Jag intalar mig att det är helt enligt planen, inte alls ett sätt att komma undan de där gulmarkerade styckena i manuset. Gul markering betyder ska behållas, men måste skrivas om.

Dessutom är ju frågan som gjord för mig.

Hör du till dem som vill skriva en egen bok? Vad skulle den handla om?

När jag tittar i backspegeln är jag inte ens säker på att jag verkligen ville skriva en bok eller flera. Tänk hur länge jag bloggade om min tänkta trilogi "Holavedsbrudar". Istället för att skriva läste jag och bloggade om en massa andra saker. Nåja, bloggen handlade ofta om skrivande men jag skrev inte.

Jag debuterade skönlitterärt med Stenhuggarens dotter i september 2015 och nu jobbar jag för fullt med min fjärde roman. Så det kan gå!

Julmusik? Älskar att lyssna på julmusik, men har inte börjat än. Brukar hålla mig till första december, men då brakar det loss. Överst på listan står just nu Someday at Christmas med Magnus Carlsson och Weeping Willows. Men det kan ändra sig snabbt.



onsdag 8 november 2017

Verkligheten, vad är det?

Det är inte alltid det bli som jag tänkt mig. Då är det bara att ta ett steg tillbaka och se sig omkring. Vaxade juveler och brända hjärtan befinner sig i ett skede där utmaningar i form av Nanowrimo inte passar sig särskilt bra.

Verkligheten och planen på papperet fungerar inte ihop. Jag väljer, om högst motvilligt att följa verkligheten och lägga utmaningen åt sidan.

Pust ... det var skönt att erkänna att jag tänkt fel. Nu fortsätter jag att jobba i den takt som passar både mig och manuset bättre just nu.

Idag har jag sökt ... och funnit sanningen om de vaxade juvelerna. Verkligheten överstiger fantasin ... IGEN!


onsdag 1 november 2017

Nanowrimo á la Ewa

Idag startar årets upplaga av National Novel Writing Month. Ett kul arrangemang som samlar författare och aspirerande författare över hela världen.

Jag har aldrig deltagit på riktigt, men fuskat i marginalen då och då. Det tänker jag göra i år också. Utmaningar är bra för mig, om jag så bara utmanar mig själv.

I år siktar jag på att ha fått ihop 60 000 ord i Vaxade juveler och brända hjärtan (tredje delen i Huskvarnasviten) när november månad går mot sitt slut. Jag går in i utmaningen med ett rejält fusk bestående av nästa hälften av orden.

Men å andra sidan redigerar jag Lånat silver och krossat glas samtidigt. Så resultatet är beroende av hur hårt redaktör Åsa pressar mig.

Välkommen att följa mig här, på Facebook och på Instagram!

måndag 30 oktober 2017

Svenska inte alltid bästa språket

Alltså ... igår när jag tittade på Allt för Sverige fick jag en uppenbarelse. En av de kvinnliga deltagarna försökte spänna sina överarmsmuskler och skämtade samtidigt om sitt gäddhäng. Ordet hon använde var bingo wings ... Lite fritt översatt änglavingar ... Visst låter det gulligt?

Kampen mot gäddhänget är över. Istället tränar jag mina änglavingar!

Åter till arbetet. Tredje delen i Huskvarnasviten har fått en ny arbetstitel Vaxade juveler och brända hjärtan och nu flyter skrivandet på mycket bättre. Kanske är det dags för en utmaning? Nanowrimo står för dörren, men jag har redigeringen av Lånat silver och krossat glas att tänka på också.



onsdag 25 oktober 2017

Det regnar ...

... inget stilla duggande utan regn på riktigt. Att det står som spön i backen är milt uttryckt. Ja, jag vet att det är höst, men ändå.

Jag har just släppt iväg Lånat silver och krossat glas till förlaget efter en första grovgenomgång. Är lite nervös för jag har satt mig på tvären och inte alls gjort som redaktören vill. Jag har hävdat mina karaktärers egensinniga liv och försvarat deras dumheter. Mathilda uppträder verkligen tvärt emot den tidens vedertagna regler för hur en kvinna ska bete sig. Men jag hejar på henne och hoppas kunna övertyga de människor som kommer i hennes väg om att hon ska få vara den hon är.

Nu ska jag istället rikta blickarna åt ett helt annat håll och försök fånga i de flyktiga tankar som passerade min sömndruckna hjärna tidigt idag på morgonen. Jag misstänker nämligen att de innehöll en mycket god idé.

torsdag 19 oktober 2017

Veckorna går ...

Ännu en vecka har gått. En vecka med fler soltimmar än vanligt och jag har höstat i trädgården, promenerat och lapat sol.
Jag har skrivit också och funderat mycket på tredje delen i Huskvarnasviten. Titeln lutar mot "Knypplade spetsar och brända hjärtan". Först ska jag redigera "Lånat silver och krossat glas" men jag har svårt för att vara sysslolös. Måste ha något att skriva ...

Mias helgfråga annonserar att helgen är i antågande ... igen ...

Vad tycker du att en bra recension ska innehålla?

Som författare uppskattar personliga reflektioner och att recensionen är väl underbyggd. Med det senare menar jag att recensenten ska förklara varför hon/han tycker si eller så. Det räcker inte med att boken var trevlig att läsa eller fy, så seg.

Helgmys för mig är ett glas vin eller två och choklad. Annars skiljer jag inte längre så mycket på helg eller vardag.