torsdag 18 januari 2018

Teknik ... Jag säger då det ...

Ingen återvändo. Min kära telefon drog sin sista suck i dag. Med fjärilar i magen närmade jag mig butiken. Det här var inget jag ville, men nöden har ingen lag. Trettio minuter senare stod jag utanför dörren med en sprillans ny Samsung S8.

Resten av dagen ägnade jag mig åt att göra den till min. Somligt fungerade fint, annat inte alls. Jag har fortfarande varken bankid eller swish. Vilket i o f s inte är telefonens fel utan snarare min bankdosa som inte verkade tycka det var så kul att komma fram ur gömmorna.

Nu till något mycket roligare - veckans helgfråga hos Mias bokhörna. Denna vecka handlar om bloggaktiviteter. För min del består regelbundenheten endast i att jag ibland deltar i just denna helgfråga. Förr var jag betydligt aktivare ...
Jag tycker att den är lagom lättsam och jag får tillfälle att besöka andra bokbloggare.

Bonusfrågan handlar om husdjur. Självklart har jag katt. Just nu bara en, maincoonkissen S*Birkalundens Elin Ingesdotter. Några dagar före julafton fick min kära Black Bonnie somna in. Hon var trött och gammal, men så saknad.
Planen är att Elin ska få en ny kompis under året. Jag drömmer om en bruntabbyhane. Har koll på två kullar som är på gång. Jag söker lite speciella linjer ... kräsen påstår mina nära och kära.


tisdag 16 januari 2018

Skriva och läsa i januari

Den där våren jag fabulerade om i förra inlägget tycks vara långt borta. Småländska höglandet har fått en släng av meteorologernas klass ett varning. Jag fäster ögonen på skärmen och förtränger vinandet runt knutarna.

Jag har fullt upp med Marika och Emelie i Vaxade juveler och brända hjärtan. Deras mor- och dotterrelation är inte av det enklaste slaget. De krånglar till det så till den milda grad att jag knappt vet hur det ska sluta. Och det är min sak att reda upp det.

Om si så där tio månader kommer ni att få veta hur det går.

Vad tänker jag själv läsa framöver? Jo, 1793 står högt på listan, men dessvärre är den restnoterad. Så har jag hört att det kommer något nytt av Jojo Moyes. Utöver det är jag sugen något av Tamara McKinley för att det var ett tag sedan jag läste henne. Önskar att jag kunde göra som när jag var ung, läsa halva natten och ändå vara glad och pigg dagen därpå.

torsdag 11 januari 2018

Det är redan ett nytt år

Vart tog 2017 vägen? Har det med ålder att göra? Att tiden rusar ... eller handlar om något annat? För min del misstänker jag att det beror på allt det roliga som händer, allt jag har att se fram emot och nya böcker som är på gång.

Lånat silver och krossat glas lusläses under lupp, både av mig och av redaktör Åsa. När Åsa läser filar jag på Vaxade juveler och brända hjärtan. Och det kommer mer ...

När jag inte arbetar med böckerna gräver jag i vår släkthistoria, lägger pussel och extraknäcker. Våren är en bråd tid i redovisningsbranschen.

På fredag nästa vecka ska jag åka till Formexmässan i Älvsjö ... som sällskap och smakråd. Ska bli skoj.

Och vet ni vad? Om en och en halv månad kan vi säkert börja titta efter vårtecken. Då ska jag testa att så sallad i växthuset, men innan dess är det frösådd av tomater och gurka som gäller. Funderar på att köpa en smart hylla att ställa precis innanför altandörren i köket.

lördag 30 december 2017

Slutet gott, allting gott ...

... med hopp om ett fantastiskt 2018.

2017 var året jag debuterade som feelgoodförfattare och vilken debut sedan! Manglade dukar och vikta servetter blev månadens pärla hos Adlibris och stack upp till första platsen på deras lista alla kategorier.

På mindre än två veckor såldes hela upplagan slut och det blev tilltryck. Bonniers bokklubb erbjöd Manglade dukar till sina medlemmar i början av sommaren och i höstas dök den upp igen, nu som premiebok.

Så var det dags för tilltryck nummer två och på biblioteken har kön varit lång hela året. Ovanpå detta kommer sjukt många nedladdningar på Storytel. Sist men inte minst nomineringen till Stora Ljudbokspriset ...

Jag kan redan nu berätta att båda uppföljarna Lånat silver och krossat glas och Vaxade juveler och brända hjärtan kommer 2018. Samt naturligtvis Manglade som pocket.

Från mig till er alla

Ett gott slut och ett riktigt gott 2018!



torsdag 21 december 2017

Jul igen!

Så här på årets mörkaste dag skiner solen, snön smälter och fåglarna kvittrar. Något paradoxalt vill jag påstå. Men inte desto mindre är det julafton på söndag.
Jag har fått mail med roliga siffror från mitt förlag. Manglade dukar och vikta servetter har verkligen slagit mina förväntningar med råge. Så roligt och det sporrar mig till nya stordåd.

Mias bokhörna funderar över julläsningen. Jag har lagt fram Sektens barn av Mariette Lindstein på soffbordet. Där ligger även några skrivarhandböcker som jag tänker bläddra i.

Jag och en man som också heter Ove kommer att fira julafton hos min syster och hennes familj på släktgården. Det har blivit en vartannat-års-tradition. Juldagen tillbringar vi tillsammans med barn och barnbarn. Då blir det julklappsutdelning och en massa annat skoj. Annandagen ska jag läsa! Och sedan tar några arbetsdagar vid innan det är dags att skåla in ett nytt år.

God Jul allesammans!


torsdag 14 december 2017

Nej, se det snöar ...

Förr (för så där 10 år sedan) hade jag vinterskräck. Avskydde verkligen allt det vita och applåderade en grön jul. Nu har jag äntligen bestämt mig för att snö är okej. Ute pyntar jag med granris, ljung och ljuslyktor och när julen närmar sig lägger jag på några fina ljusslingor. Inomhus tänder jag massor av ljus och i januari får vi en kamin installerad. Gissa om jag ser fram mot den.

Jul däremot har jag alltid gillat. Det är så mysigt att förbereda lagom, lite pynt, lite bak och några fint inslagna paket. Ingen stress här inte. Mias Bokhörna funderar över julklappsrimmen. Inte min bästa gren, men det är kul att få till något riktigt bra.

Hur rimmar man på bok? Eller kan man tänka sig att det är en deckare, roman eller fantasybok?

Visst har jag tänkt att ge bort några böcker, men vilka vågar jag inte berätta här. Skulle jag försöka mig på ett rim tror jag att jag skulle fokusera på bokens innehåll eller rent av klura till något kring titeln.

Vad ska ni hitta på så här sista hela helgen innan jul?

På lördag ska jag tillsammans med man, syster och svåger äta julbord, närproducerat och ekologiskt. Sedan ska jag och mannen åka en sväng till dottern och hennes sambo för att beundra nya soffan. Söndagen tänker jag fylla med en sen och mycket lokal julmarknad samt åka en sväng till Ryssby för att köpa världens godaste glass.

Ha en riktigt fin tredje advent, allesammans!




tisdag 12 december 2017

Redigeringsglädje

Redigera mera! Så är det verkligen. Jag minns fortfarande när jag fick tillbaka manuset till Stenhuggarens dotter. Det var fullklottrat ... Med uppkavlade ärmar gav jag mig i kast med det och efter ett par veckors arbete kände jag mig nöjd och skickade det till redaktören. Säg den glädje som varar i evigt. Manuset kom i retur ett par dagar senare ... fullklottrat igen ... och igen ...
Jag fick tillbaka manuset inte mindre än sex gånger!

Nu vet jag att det är så det är. Inget konstigt alls. Men redigeringsvändorna har blivit färre. Jag har lärt känna redaktör Åsa och ibland förekommer jag henne. Lånat silver och krossat glas är tredje romanen som vi bearbetar tillsammans.

Just nu är jag mitt uppe i första redigeringsomgången. Peppad av Åsas hejarop jobbar jag många timmar om dagen. I det här skedet rättar jag till övergripande saker som exempelvis: "Det är många turer kring Mathildas giftermål: Å ena sidan säger hon att hon kommer att få välja själv, å andra sidan förstår hon att pappan måste fatta beslutet. Bestäm dig och följ upp/renodla."

När detta är klart går vi vidare till språkgranskning. Det är då varje mening, varje uttryck, varje ord värderas och penetreras. Men tanke på att manuset består av omkring 85 000 ord så tar det sin tid. Nu kör vi ett par vändor till innan det är dags för korrekturläsaren att ta vid. Sedan läser jag en sista gång när texten är satt.

För mig tar det omkring tre månader att skriva ett manus och sedan tar redigeringen ungefär lika lång tid. Jag tycker om att redigera, att se min stolpiga berättelse förvandlas till en välslipad diamant som glimmar och gnistrar.