De sista raderna

Nu i kväll har jag precis läst de sista raderna i "Min är Hämnden" för säkert hundrade gången. Och jag tycker fortfarande att de är så bra. Tro det eller ej... jag får ståpäls varje gång. Kjell och jag har gjort ett fantastiskt jobb. Jag tycker att det är så synd att han inte får njuta av detta.

Kjell Broberg. Foto: Carl Legelius.

Kjell var under flera år min uppdragsgivare och vi hade ett givande samarbete. Nu har jag fått tillfälle att betala tillbaka det han gav mig.
Tillsammans med mina co-writers och Kjells familj kommer jag snart att stå öga mot öga med läsarna.

Nu är dagarna räknade innan jag kommer att släppa iväg detta manus som jag arbetat med under större delen av det här året.

Kjells egen historia lever vidare på hans blogg, som fortfarande finns att läsa här. Där finns länkar till två minnesrunor. Den ena är skriven av Bosse Bildoktorn Andersson som även är en av mina co-writers.

Nu kommer jag att arbeta vidare med fortsättningen på det som ska bli en trilogi. En trilogi som Kjell är upphovsman till. Jag är redan flera kapitel in i "Min är skulden". Nu önskar jag mig en höst där jag ostört kan låta Jord Kjettilsdotter berätta sin historia.