onsdag 21 augusti 2013

Veckotidningsnovell igen och kortroman

Det här med att vända kappan efter vinden är en konst som som jag tränat på under alla mina år som skribent och författare. Nu var det dags igen. Tro inte att det är 15000 nedslag som räknas längre. Nej, nu ska allt få plats på futtiga 13000.

Längre avsnitt än så bedöms läsarna inte att klara av. Vem är det som tror att det är på det viset? Vilken undersökning pekar på att det är så? Personligen tycker jag att det är nedvärderande. Detta är texter som omfångsmässigt är jämförbara med barnböcker för den lägre skolåldern.
Jag pratar om ramarna som sätts upp av en av våra största veckotidningar. För mig innebär det att jag idag ska skriva om, läs anpassa några noveller som finns i min pipeline. Dessutom har jag en kortroman som ska friseras för att passa modellen.
Men jag är rädd om mina uppdragsgivare, jag behöver dem för att kunna skriva vidare på "Min är Skulden". Så nu kastar jag mig med iver och glädje in i novellernas värld och dess regelbok.


Miljön ovan funderar jag på att unna mig när det blir dags för slutredigering nästa gång. Det är glasverandan på pensionat Solviken i Ingelstad strax söder om Växjö. Jag tror att detta vore en finfin plats att diskutera med mina envisa karaktärer på.

Relaterat inlägg: Skriv en novell - tio säljande tips

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar