fredag 29 november 2013

Bokbloggsjerka vecka 48

Jippi! Jerkan är tillbaka hos Annikas Litteratur- och Kulturblogg. Jag har verkligen saknat detta fredagsnöje.

Dagens fråga lyder:
Vilken karaktär och/eller författare skulle du vilja slå på käften alternativt ge en kram?




Alfred Hitchcock skulle jag nog kunna slå på käften eftersom han skrämde skiten ur mig innan jag fyllt tjugo. Sedan dess har jag levt i en ständig skräck för fåglar. Vill inte ha dem alltför nära mig.











En stor kram går till karaktären Ove i Fredrik Backmans "En man som heter Ove". Han är så underbar i all sin enkelhet och under den lite skrovliga ytan bankar ett hjärta av guld. Jag kan inte annat än att älska honom förbehållslöst.









Nu ska det bli spännande att läsa om alla andras kramar och käftsmällar.


Tre på tre - jag är i mål!

Underbart! Jag har avslutat utmaningen Tre på Tre hos bloggen Pocketlover. Ett tag såg det riktigt mörkt ut. September, oktober och november har varit tre överfyllda månader. Det har varit mycket skrivande och annat läsande som hela tiden har kommit i första hand. Men igår kväll klockan 21.00 läste jag de sista raderna i "De Modigas Rike".



Det här är tre mycket typiska Tamara McKinley-romaner. Mitt val föll på denna författare därför att jag känner att jag behöver inspireras av det enkla, men ändå laddade i hennes sätt att skriva. Gryningstimman är en fristående historia som handlar om en ung kvinna som överraskande ärvt en stor lantegendom. Inget nytt under solen där inte. Men McKinley kan konsten att plocka fram något unikt i detta vanliga tema och få mig att läsa vidare.

Landet bortom haven och De modigas rike är de två första delarna i en trilogi. Hade jag insett det från början hade jag valt att läsa trilogin i utmaningen. Men nu har jag ju en bok kvar. Och den måste jag läsa. Handlingen utspelar sig bland Australiens nybyggare, straffångar och urinvånare. Intressant och bitvis nervkittlande. Allt är inte en dans på rosor och alla avslut inte lyckliga.

Det har varit underhållande och jag uppskattar den avkoppling som det ger att läsa denna typ av böcker. Jag är glad att jag tog mig an utmaningen och att jag fullföljde.

Relaterade inlägg:

torsdag 28 november 2013

Nordiska sjuårskriget

En lugn och solig dag på småländska höglandet är det svårt att tänka sig tillbaka till januari 1568 då Daniel Rantzau förde sina danska trupper söderut från Holaveden, där svenskarna misslyckades med att stänga in dem. Ostörda och i god fart närmade de sig Eksjö. Staden tycktes irritera dem och snart steg lågorna mot skyn. Krigföringen verkade i mångt och mycket bestå av bränna och skövla.

 Utdrag ur "Min är Skulden" kapitel 18.

Dansk härförare Daniel Rantzau.
 En morgon såg de brandrök och hörde även ljudet av musköter som avfyrades på håll. Människorna på Kullen höll andan. Striderna pågick hela dagen. Framåt kvällningen fick de veta att svenskarna försökt stänga i de danska trupperna i ravinen, men misslyckats. Fienden hade skjutit sig fria och var nu med god fart på väg söderut. Många av de familjer som tagit sin tillflykt till skogarna runt Kullen var hemmahörande i de byar som dansken nu tågade mot. Oroligt spejade de mot horisonten i söder och väntade att när som helst få se lågor, som skvallrade om att just deras by stod i brand.



Danskarna försvann och mina karaktärer fick annat att tänka på. Det börjar dra ihop sig till ett slut. Men i uppgörelsen finns förstås en fortsättning och en öppning i till den tredje och avslutande delen i trilogin.


onsdag 27 november 2013

Fika i omslagsonsdag

Inte tänker jag ge upp så lätt! Men den här onsdagen gör inte bloggen Bokpotaten det lätt för mig. Uppgiften är att hitta bokomslag som anknyter till fika.

Vad kan jag då tänka mig? Jag har letat och måste erkänna att mitt utbud är magert, för jag vill inte gärna fuska och börja kolla i hyllan i köket.



Jag får trösta mig med att titta på allt fint som ni andra säkert hittar. Det är i alla fall enkelt att välja en favorit av dessa tre. "Från din syster Lovisa" tycker jag har ett finstämt och lockande omslag. Innanmätet lever upp till bilden, så det här är ett lästips från mig.


tisdag 26 november 2013

Allt är släktforskningens fel

Om jag vetat vart den där dagen på 1990-talet skulle ta mig, hade jag strukit den ur almanackan då? Eller hade jag sett till att få upp farten istället och ta mig framåt lite mer målmedvetet med en aning högre fart? Med facit i hand eller åtminstone en del av ett facit är det alltid lättare att vara efterklok. Dagen jag talar om var den dag då jag kom i kontakt med den hobby som kallas släktforskning.

Mitt livs mäktigaste brasa.



Hur jag än forskade kunde jag inte hitta något som stack ut. Inte ens ett släktskap med Gustav Vasa kunde påvisas.
Det var säkert där och då som jag kom på det. Jag kunde skapa själv. Mina anmödrar och anfäder fick bli karaktärer i skeenden som aldrig skett.




Nu lever de vidare i mina historiska romaner som trängs i min trånga pipeline och vill ut alla på en gång. Mitt i detta dök Kjell Brobergs manus "Min är Hämnden" upp.
Den kittlade min fantasi och vips var jag igång. Vad är arbete? Vad är fritid? Inte en aning, men min struktur har blivit bättre och nu har jag nästan 200 sidor klara i "Min är Skulden".

För mig gäller det nu att förvalta tiden väl, ha is i magen och lita på min intuition.


måndag 25 november 2013

Sista NaNoWriMo-veckan

Tre fjärdedelar avklarade av årets stora skrivbegivenhet, NaNoWriMo. Jag har inte deltagit officiellt utan hållit mig vid sidan om. Lite på grund av feghet att inte kunna hålla takten uppe. Så här långt kommit kan jag bara konstatera att jag ligger bra till.

Den här staden har några av mina karaktärer precis lämnat.



Det är ett strålande bra sätt för mig att inte smita undan min dagliga dos av "Min är Skulden". Egentligen skulle jag ge mig själv ett nytt skrivschema varje månad. Då skulle mina böcker bli klara så mycket fortare. Men och om, finns dock hos mig.






Ny arbetsvecka och alla möjligheter till buds. Jag tror på mig själv och att jag kommer att ha nått målet vid veckans slut. Nu gasar jag mot 50 000 ord, skrivna på en månad.

söndag 24 november 2013

Johannas Saga i en smakebit på søndag

Solen skiner från en klarblå himmel och marken täcks av ett tunt lager av gnistrande snö. Så förunderligt vackert.
Det är söndag och dags att dela med mig av en smakebit tillsammans med alla bokbloggar som gör gemensam sak med Flukten fra Virkeligheten som gemensam nämnare.


Johannas Saga av Marianne Sporre har några år på nacken, men det blir den inte sämre av. Det är en bok som håller länge. Utgivningsåret är 2007.





" Selma och Elvira stod på missionshusets veranda och såg på allt som pågick runt dem. De var en aning chockade då de såg på de svarta, som tydligen inte hade någon skam i kroppen. Kvinnorna gick omkring och visade brösten, öppet och ogenerat. Och många hade magen i vädret, redo att föda vilken minut som helst."








Denna smakbit är hämtad från kapitlet "Missionärer i Afrika".
Boken är en episk roman baserad på verkliga människoöden. Johanna växer upp på Söder i Stockholm i mitten av 1800-talet. Hon drömmer om det stora äventyret, men det förblir en dröm. Istället berättar hon om de som givit sig iväg ut i världen. Som grund för boken hade författaren en samling med brev som hittades på en vind i Minnesota. En bok väl värd att läsa.


lördag 23 november 2013

Använd de gamla orden

Jag verkligen älskar gamla ord. På Glömda Ord hittade jag nu på morgonen "flerstädes". Och till min förtjusning slog stavningsprogrammet bakut. Ett bevis på att ordet inte är så särskilt frekvent längre.
Dagen är avsatt till en tjejdag med en väninna och planen är att besöka en julmarknad och sedan diskutera åtminstone ett kapitel ur "Min är Skulden".


Kanske kommer jag provsmaka någon godbit flerstädes på marknaden för att inhandla till julbordet också. Visst är bilden skön, katt serverad julbord. Jag kan tala om att intresset var ljummet. Har fler kul bilder från detta fotouppdrag, som jag tänker bjuda på nu när julen närmar sig.
Hur använder du ordet "flerstädes" idag?


fredag 22 november 2013

Carolines arv av Katherine Webb

Det blev en hissnande resa från ljummet intresse till besatthet. Mina förväntningar var höga då jag slog upp första sidan i "Carolins Arv" av Katherine Webb. Debutromanen heter på originalspråk "The Legacy" och är utgiven på svenska av Historiska Media.

Författaren har skapat en intressant dynamik genom att väva samman en nutida berättelser, skriven i första person med en dåtida historia berättad i tredje person. Konceptet fick mig att verkligen känna mig närvarande i nuet samtidigt som jag mycket tydligt förflyttades omkring 100 år bakåt i tiden. 




Mina höga förväntningarna fick sig en törn i början av boken, då jag upplevde det som om Katherine Webb använde alla  märkliga omskrivningar och liknelser som hon kunde komma på. Men allteftersom jag vände sida ebbade beskrivningarna ut och blev alldeles lagom för att jag skulle kunna förnimma atmosfärer och göra mig egna bilder av personer och miljöer.






En tredjedel in i boken var jag fast och hade för länge sedan glömt vad det var som jag inte gillat i början. Spänningen stegras hela tiden och läsaren utsätts för att få veta nästan allt och sedan var det tji. Nu är plötsligt "Carolines Arv" en bladvändare, fullständigt omöjlig att lägga ifrån sig.

Caroline har krupit in under min hud och bitit sig fast. I tanken försökte jag tala henne till rätta mer än en gång. Men hennes liv var en länk i en kedja som skapade systrarna Beth och Erica, vilka i sin tur var färgade av ett förflutet, på olika sätt påverkade deras liv. Precis som det är i allas vår verklighet, även om vi inte funderar över det dagligdags.

Ett särskilt plus vill jag ge för den intima scen som Webb beskriver alldeles strålande och som utspelar sig i bokens slutskede. Egentligen skulle jag gärna återge den här, men då är jag rädd att jag avslöjar för mycket och det vore ju synd.

Carolines Arv är sammantaget en stor läsupplevelse, som bjuder på trovärdiga karaktärer, otroligt finstämda och skiftande miljöer. En familjesaga av stora mått!

Boken finns bland annat att köpa här och här. Eller varför inte gynna din lokala bokhandlare!

Mer om boken och författaren finns att läsa på förlagets webbsida.

Andra bloggar om "Carolines Arv"
 

torsdag 21 november 2013

Sankt Frans av Sales

Mitt romanskrivande går upp och ner. Men som synes håller jag samma takt som NaNoWriMo-skrivarna denna månad. I vänstra spalten redovisas mina framsteg dag för dag. Jag vill inte påstå att det går som på räls för det gör det inte. Ibland sitter jag riktigt fast, men hittills har jag dragit upp stövlarna ur leran och tagit mig vidare.



En av mina hjälpare på vägen är Sankt Frans av Sales, som 1923 utsågs till författarnas och journalisternas skyddshelgon av påven Pius XI. Jag tycker om Frans. Han ser så snäll och god ut.
Frans levde mellan 1567 och 1622 och var teolog och kyrkolärare. Han gav ut några böcker, bland annat en andaktsbok som är spridd i hela den katolska världen.
Mystiken intresserade honom mycket och han studerade Teresa av Avilas skrifter och då förmodligen främst hennes verk "Fullkomlighetens Väg".




Den här mannen känns särskilt bekväm för mig nu när jag arbetar med "Sigridslegenden" därför att mina karaktärer till viss del är katoliker samt att de var emot de kristna reformationsrörelserna som började pyra på 1500-talet.

Under två dagar har jag nu arbetat med slutet på "Min är Skulden". Det betyder inte att jag är klar. Istället betyder det att jag nu måste sy ihop min historia från kapitel 16, som är ungefär mitt i boken och fram till de två avslutande kapitlen. Mellan tummen och pekfingret har jag cirka en tredjedel kvar att skriva innan jag ska börja bearbeta mitt textmaterial. Snart ska också mina två controllers få ta del av boken.

onsdag 20 november 2013

En alldeles rosa onsdag

Från lila omslag till rosa. Var går gränsen? Ska bli spännande att se alla fina bokomslag den här veckan. Du som vill gotta dig i denna konstart, börja med att besöka bloggen Bokpotaten. Där hittar du länkar i mängd till andra bloggar, som också slår sig lösa bland rosa omslag.






Mitt självklara rosa val stod klart redan förra veckan, Vickis Vintagebutik av Isabel Wolff. En riktig fellgoodroman utan några som helst krav på läsaren mer än att må bra och le. När jag sökte efter en bild på boken, för att slippa fotografera själv hittade jag dessa fina varianter.
Mitt val denna vecka blev en bok, fem språk och sex omslag. Själv gillar jag det andra omslaget bäst. Vilket tycker du är finast?

Så till dagens tips! Besök Annas Bokhörna, där det pågår utlottning av boken "Nyckeln"!


tisdag 19 november 2013

Minnen är härliga

Det är kul att skriva, men idag vill inte mina karaktärer riktigt. De tycks sitta i spänd förväntan över vad jag ska hitta på. Redan igår lade de armarna i kors och satte ner sina rumpor. Jag har vant mig vid att de brukar visa vägen och därför känner jag mig en aning rådvill.
Då gäller det att göra något helt annat, bryta hjulspåren och vingla iväg uppe på vallen mellan dem. Medan jag tänker bläddrar jag i Minnenas Journal.


En underbart nostalgisk tidning för oss som var unga på 60-talet och dessförinnan. Det är så sanslöst kul att möta det som varit. Tror till och med att 80-talisterna kan finna nöje i tidningen.
I detta nummer finns en härlig artikel om Roy och Roger och deras Macken.
Vi har också den svenska synden, som fick polisen i USA att rusa in i biosalongen när "Sommaren med Monika" hade premiär 1953. Filmen fick byta namn till "En dålig flicka" på andra sidan Atlanten.



Dags för mig att lämna 1900-talet till förmån för år 1565. Nu är det hög tid att sätta fart och Jord måste sluta tycka synd om sig själv, det nordiska sjuårskriget till trots.


måndag 18 november 2013

Engelsforstrilogin i fokus

Cirkeln, Eld och Nyckeln är på var mans läppar eller snarare framför var mans ögon. Själv har jag bara hunnit med del ett, men den gav mersmak. Trots detta har Eld och Nyckeln hamnat på min väntelista.


Kanske är det dags att ändra på detta. Ett gott försök från min sida är att delta i utlottningen av ett exemplar av Nyckeln hos Bloggen Boktjuven. Alla har chansen, så häng på du också!

Jag beundrar Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren för deras fantastiska förmåga att hålla så många karaktärer likt bollar i luften. Att hålla koll på alla trådar och inte tappa bort ändarna. Måste erkänna att jag kommer att hålla ett extra öga på detta i de två avslutande delarna. Jag tror att jag har en del att lära här.

Engelsforstrilogin ska jag även studera ur en annan synvinkel - så skapas en hajp. Ett fenomen som jag har förstått har en viss betydelse för hur väl exempelvis en bok tas emot av läsarna. Jan Guillous Arn är ett strålande exempel på detta.


söndag 17 november 2013

Stockhom Octavo i en smakebit på søndag

Söndag morgon och dags för en smakebit på søndag, som pågår hos Flukten fra Virkeligheten.
Solen ser ut att ta sig igenom morgondimman och säkert väntar en vacker dag. Ser fram emot en kopp kaffe och lite shopping i en butik som bara har öppet en dag om året. Och den dagen är idag.

Men först ska jag bjuda på en smakbit ur en pinfärsk bok som precis kommit ut på Damm Förlag. Jag har bara hunnit bläddra lite än, men den lovar gott. Bokens titel är Stockholm Octavo och skriven av Karen Engelmann.


Hon skrattade och gick för att hämta lerpipan och elddonet på skänken. "Jag skulle aldrig lägga oktaven för någon som bara är nyfiken. Det skulle vara som att be en krögarhustru tänka som en alkemist. Det är alldeles för allvarligt. Och  insatsen är alldeles för hög".
"Och vad är insatsen?"
Med eldonet tände hon ett ljus, som hon höll framför pipan medan hon sög på skaftet för att dra in flamman i piphuvudet. Hon drog i sig en munfull rök och blåste sedan ut den i en enda ring.





Dessa rader är hämtade ur kapitel tre. På bokens första sidor finns en intressant tidslinje och ett persongalleri, som verkar minst sagt färgstarkt. Dessvärre är jag tvungen att förpassa den här godbiten till att-läsa-högen.


lördag 16 november 2013

Dagens glömda ord

Jag gillar verkligen de här Glömda Orden. Idag aktualiseras Birkarl, som kan sägas vara en handlare. Redan i början av 1300-talet figurerade benämningen i norra delar av vårt land. Dessa birkarlar tycktes ha rätt att handla med samer och var framför allt aktiva i området Torne, Lule och Pite lappmarker. Rätten finns dokumenterad på grund av den stadgeskatt som utgick.





Så småningom fick Gustav Vasa makten över vårt land och han var intresserad av att dra in så mycket pengar som möjligt till kronan. Naturligtvis såg han en god inkomst i de vackra skinnen från norr och beslutade sig för att skattebelägga samerna direkt istället för att gå omvägen om birkarlarna. Men dessa gav inte tappt så lätt utan såg nog till att få tag i de bästa varorna som de sedan lät ryssarna få köpa.

Läs mer om birkarlar här.





Vem vet kanske dyker det upp en birkarl i i någon av mina romaner framöver.


fredag 15 november 2013

Fredag utan jerka

Undrar just vad alla andra bokbloggare gör en sådan här fredag? Själv funderar jag på att snabbt fylla kvoten för min nanowrimo utan förpliktelser. Hittills har det gått riktigt bra, men mina karaktärer hjälper mig genom att hitta på än de ena och än de andra trassligheterna. Det jobbiga är att de förväntar sig att jag ska reda ut det åt dem.
Eftermiddagen bör användas för marknadsföring för både boken och bloggen "Kyrkornas Hemligheter".

Vad gör alla ni andra? Jag slänger ut en start till något som kan liknas vid ett kedjebrev, så får vi se om någon nappar.

En typ av fredagsnöje?


Gör så här:
  • Berätta om din dag i din blogg och länka till Holavedsbrudar
  • Lägg en länk till din blogg i kommentarsfältet här nedan.
  • Sprid tanken till några andra bokbloggar.
Vore så kul att få veta vad ni gör en fredag när ni inte jerkar! En trevlig helg önskar jag er alla.

torsdag 14 november 2013

Tre på tre, en del kvar

Utmaningen att läsa tre böcker på lika många månader och med någon gemensam nämnare börjar närma sig sitt slut. Jag har klarat av två tredjedelar och min förhoppning är att bli klar innan den siste denna månad. Detta trots att jag samtidigt skriver och läser annat. Dygnets timmar är lite knepiga att få att räcka till.
Tre på tre har sin upprinnelse hos Pocketlover och den första september gick startskottet. Deltagarna är många och det ska bli spännande att se var det hela landar.



Mitt val föll på att läsa tre böcker ut Tamara McKinley´s digra författarskap. Jag uppskattar dessa böcker för den underhållning de ger mig.


 



Och jag har alltid drömt om att få resa till Australien. Det näst bästa är att läsa om denna spännande kontinent och dess framväxt. Även om romanens värld ger en alldeles egen och välanpassad bild av landet, så kittlar det min fantasi och det är precis det jag vill.

Nog om Tamara, det är dags att ta tag i min egen text och se till att jag kommer vidare.

Relaterade inlägg:

onsdag 13 november 2013

Lila böcker ska det vara den här veckan

Bokomslag är en nästan en konstart. Om det går att doktorera i detta ämne är Bokpotaten en god kandidat. Det är bloggen som frossar i böckernas utsidor. Och jag är inte sen att hänga på. Veckans tema är lila, inte att förväxla med rosa, vilket det varnas för. 


Idag valde jag att hålla mig till de böcker som finns i hyllorna här hemma. Jag tyckte att gränsen mellan blått och lila var svårare att dra än den mellan rosa och lila. Hittade några riktigt fina i olika rosa nyanser, så nu hoppas jag förstås på det temat.
Pilcher är med på ett hörn här också. Men av dessa tre omslag är jag mest förtjust i "En fröjdefull jul".

Antalet omslag som har nyanser mot orange/rött och rödbrunt vinner annars stort bland mina böcker. Jag har hört från experthåll att det är dessa färger som drar ögat och därmed handen till sig i exempelvis bokhandeln och på biblioteken. Inslag av röda toner återfinns även i två av dessa tre lila böcker.


tisdag 12 november 2013

Min egen nanowrimo går vidare

Än så länge håller jag ställningarna i min egen utmaning. Just nu undrar jag varför jag fegade ur och inte anmälde mig till den riktiga National Novel Writing Month. Hittills hänger jag med till min stora förvåning och glädje. Den här skrivtakten innebär att "Min är Skulden" kommer vara klar för första redigeringsrundan vid månadsskiftet.

I det nuvarande kapitel 12 befinner vi oss till vissa delar på Göberga gård, som blivit befolkad med personer, som så vitt jag vet aldrig funnits. Men som passar så utmärkt in i de luckor som historien så välvilligt lämnat till mig att fylla.
Följande rader kommer från just detta kapitel:


"Här skulle hon inte finna något att anmärka på och han skulle hålla en bal till hennes ära. Då skulle ärkefienden från Restad få se på vad Göberga kunde erbjuda när Abraham lade manken till. De skulle också få se den utsökta juvel till kvinna som han fångat i sina nät. Visserligen hade Jord bara lovat att stanna över helgen, men Abraham var säker på att hon skulle bli kvar länge när hon upptäckte hur fint han hade det. Kanske borde han ordna med en eklatering av förlovningen ifall han nu kom så långt redan vid hennes första besök."


Min fantasi är på topp och jag har en underbar familjesaga att berätta. Ibland önskar jag att mina fingrar var lika flinka på tangentbordet som hjärnan är på att skapa intriger och upplösning

Relaterade inlägg:


måndag 11 november 2013

Ord som utgått ur sortimentet

Ord är en vara som det finns gott om och är alldeles gratis att använda. Ändå anses det allmänt att vårt språk blir allt fattigare. Vet inte riktigt vad jag ska tro om det, vi får och använder massor med ord från andra språk och andra kulturer. Vissa i originalskick andra förvanskade och försvenskade.


Jag gillar ord, både svenska och andra. Naturligtvis vurmar jag extra för de där lite gammaldags och kanske nästan bortglömda orden. Och härom dagen hittade jag en webbsida som fick mig att le, Glömda Ord.



Tänk att varje dag använda ett ord som utgått ur vårt sortiment. Då kan vi hålla liv i det ordet och med lite tur så överlever det till nästa generation.


Idag, måndagen den 11 november är ordet "pluska". Det tråkiga med pluskor är att de nu för tiden är tomma på det innehåll de var avsedda för. Till och med innehållet har utgått ur sortimentet.




Och som kronan på verket meddelar mitt stavningsprogram att ordet pluska inte finns.  Den alldeles äkta pluskan på bilden har tillhört min farfar, lanthandlaren och innehåller några äkta mynt. Utrymme för plastkort saknas.
Har du någon egen pluska?


söndag 10 november 2013

Blandat blod i en smakebit på søndag


Dags för ännu en smakebit på søndag hos Flukten fra virkeligheten. Här bjuder och bjuds vi alla på spännande och intressanta smakbitar ur olika böcker.
Välkommen att läsa, njuta och delta!



Denna söndag som visserligen är fars dag verkar vara lite av min dag också. Jag börjar med att dela med mig av några rader ur "Blandat blod" av Katarina Mazetti. Det är några år sedan boken kom, närmare bestämt 2008, men dess aktualitet håller sig eftersom den utgör första delen av serien Släkten som ges ut av Historiska Media.

"Fem dagar före avresan dog plötsligt Cherneks hustru, Milkas mor Akulina Chernekova. Hon vaknade bredvid honom en natt och höll skrikande sina händer tryckta mot huvudet som om hon hade fruktansvärda smärtor. Hon kastade sig av och an på sängens dunbolster och sidentäcken och den panikslagne Chernek kunde ingenting göra mer än att försöka hålla henne hårt i famnen och klappa henne lugnande över ryggen. Inte heller den tillkallande läkaren lyckades häva smärtan som han misstänkte kom sig av en förbannelse eller förtrollning. Plötsligt var Chernek änkling."

Raderna är hämtade ur bokens andra kapitel.


Jag har tidigare bjudit på en smakbit ur "Drottningkronan", som är den senast utkomna i serien. Och jag lovar att återkomma till övriga delar.

Relaterade inlägg:: Drottningkronan i en smakebit på søndag 


fredag 8 november 2013

Bokbloggsjerka vecka 45

Annikas Litteratur- och kulturblogg bjuder som vanligt in till jerka så här på fredagen. Den här veckan samlas vi kring denna intressanta fråga:

Vad önskar du dig nu mest av allt som är relaterat till böckernas värld?



Utan att ha tjuvtitta på några andra svar misstänker jag att tid kommer att vara en eftertraktad bristvara. Så är det även för mig även om jag i dagsläget skriver på heltid. Men för mig handlar det om att brödskrivandet tar för mycket från romanskrivandet.Sedan skulle jag förstås inte tacka nej till några extra lästimmar.

Kunskapens frukt.

Högt på min bokrelaterade önskelista står nya bokhyllor. Inte vilka bokhyllor som helst utan sådana där gedigna skåp med glasdörrar och de ska gå från golv till tak. Sedan ska jag fylla dem med vackra böcker, böcker jag älskar och böcker som talar till mig. I nästa liv ska jag bli bibliotekarie.


torsdag 7 november 2013

Egen Nanowrimo, framsteg

Än så länge går det tämligen bra för mig i min personliga novemberutmaning. Visst ligger jag några ord efter, men det sammanlagda resultatet är över min förväntan. Just nu arbetar jag med kapitel nio och tio i "Min är Skulden". Resultatet till och med igår är 8 265 ord. Om jag skulle vara hård mot mig själv borde det varit nästan 10 000. Men vissa dagar blir det fler tangenttryck än andra, så jag kommer säkert ikapp.

Riksrådet Birger Nilsson Grip.


"Den ena trumvirveln efter den andra förkunnade att snart var kungens kista i antågande. Efter alla landskapsfanorna kom en ensam ryttare med det florbehängda riksbaneret. Mannen satt rakryggad på den ståtliga svarta hästen vilken han styrde med endast en hand. Hans högra arm var helt utsträckt och stöttade den stång vid vilken baneret var fästat.  Ett baner som visade Vasaättens vapen i form av en vase i gyllene tinktur."

  



Raderna är hämtade ur kapitel nio i "Min är Skulden" och mannen på hästen är riksrådet Grip. Mina karaktärer har till synes hittat hem, men i kulisserna väntar de glömda och utstötta. Personer som ruvar på mörka hemligheter och som kräver hämnd.