måndag 24 mars 2014

Likt en drog

Bengt Lund fortsätter att trollbinda mig likt en drog, som jag inte kan avhålla mig ifrån. Och han gäckar fortfarande. Jag är inte ensam om att jaga, men jaktlyckan är inte bättre på annat håll.
Han befinner sig inte så många generationer bort, men tillräckligt långt för att det ska vara bökigt.


Gissningsvis är han inte född Lund och lika gissningsvis är hans födelsedatum inte det sanna. Var han är född och fortfarande en gåta. Och fler i familjen i generationen efter har också fel datum respektive fel födelseorter. De är heller inte vigda där de borde.
Vi har funnit några bouppteckningar, men de har snarare bidragit med fler frågor än svar. Än finns det några av Bengt Lunds barnbarns barnbarn i livet, men de är lika ovetande som jag. Inte heller de anteckningar och skriftliga berättelser som min morfar Ernst har lämnat efter sig innehåller något om var han kommer ifrån den där stockmakaren vars hustru bar guld om både halsen och på fingrarna.

Relaterat inlägg: Bengt Lund, nu jagar jag

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar