onsdag 29 april 2015

Vem var Valborg?

Valborg eller Walpurgis som hon egentligen hette levde på 700-talet. Hon föddes som engelsk prinsessa, det är åtminstone vad legenden om henne säger. Sedermera blev hon kallad till Tyskland för att sprida den kristna läran och där blev hon senare i livet nunna.
Under medeltiden utvecklades en kult till hennes ära. Dyrkandet gick ut på att mota bort häxor och andra onda krafter. Elden lär ju vara ett bra vapen i dessa sammanhang.

Och det är just elden som vi har kvar som tradition, men vem tänker idag  på varför vi firar Valborg?

I Sverige lär ett enda kapell eller var det måhända en kyrka blivit uppförd till hennes ära. Den restes på den gamla kult- och marknadsplatsen belägen där häraderna Tveta, Vedbo och Njudung i Småland hade sin geografiska mötesplats. Och inte nog med det, här möttes även fem socknar. En sådan samlingspunkt krävde en kyrka.



En av de stora handelsdagarna för denna plats var på Sankt Philippi och Jacobi dag som inföll den första maj redan under medeltiden. Om det nu berodde på valet av marknadsdag eller om det var under inflytande av tyska köpmän från Jönköping som kapellet kom att heta just Sankta Valborgs kapell kan vi endast sia om.

Visst kan vi skänka denna 700-talskvinna en tanke när vi sjunger in våren vid en sprakande brasa.


måndag 27 april 2015

En bok, tio slut


Hur många gånger är det egentligen möjligt att skriva om ett slut? När jag gör en synopsis innehåller den alltid ett slut. Det finns förstås också en början och en massa händelser på vägen däremellan som karaktärerna ska passera och påverkas av på olika sätt.


Slutet finns där för att jag ska veta hur gestalterna ska förhålla sig till varandra, hur de ska utvecklas och för att bokens röda tråd ska hålla hela vägen ut. Varför blir det då inte på detta viset? Sissela Konradsdotter är fenomenal på att själv bestämma hur hon vill ha det.
Bit för bit plockade hon ner min synopsis. Jag kämpade och satt på tvären, men inget hjälpte. Och nu har hon lagt sin näsa i blöt vad det gäller slutet.

Kanske kommer jag någon gång i framtiden att presentera en samling alternativa slut, omöjligt är det inte. Men som det ser ut nu så får ni nöja er med ett enda - Sisselas eget verk.



lördag 25 april 2015

Jag, en författare


Ännu en lördag är på väg att passera och jag filar vidare på texten om Stenhuggarens dotter.
Om bara några dagar är deadline och då får jag sätta punkt. Åtminstone tills dess att lektören har hunnit läsa. Sedan blir det på´n igen.


Bloggen Holavedsbrudar börjar alltmer likna den författarblogg som den var avsedd att vara. Jag kommer nog inte fortsättningsvis recensera så många böcker. Det är inte det att jag inte läser längre utan snarare så att jag inte kommer att ha tiden att skriva sanna och relevanta utlåtanden. Böcker utgivna av Historiska Media kommer jag inte alls att tycka något om framöver. Jag gillar deras utgivning stort men förlagsredaktören tror inte att jag kommer upplevas som trovärdig och det har hon säkert rätt i.

Jag arbetar även med att bygga upp en facebook-sida där ni kan följa mig som författare. Och jag kommer att synas på instagram fram över.

Bloggen kommer precis som innan innehålla blandad kompott men med fokus på arbetet som författare.

tisdag 21 april 2015

Slipar min diamant


"Stenhuggarens dotter" är min ädelsten, en diamant som jag slipar på. Jag är inne i den fas som föregår den då jag får hjälp av en lektör. Alltså min sista ensamma tid med Sissela, snart är hon inte längre bara min.



Det är både vemodigt och spännande. Men naturligtvis är det så det ska vara. Den skapande processen ska ha ett slut, för att börja om igen och igen. Jag vet vad jag ska fortsätta med. "Min är hämnden" väntar runt hörnet och den är i det närmaste klar för lektör den också. Och det underbara med den är att den är första delen i en trilogi. Jag har världens bästa yrke alla kategorier.


lördag 18 april 2015

Listor är kul!

Via Litteraturmagazinet stötte jag på en lista. Jag har gjort listor sedan jag var barn. Oftast har de handlat om vad jag ska göra eller köpa. Så många listor på böcker har det inte blivit om jag då inte räknar med mina önskelistor till jul och födelsedagar. På dessa fanns det böcker.

Listan jag pratar om idag har journalisten Lotta Olsson på DN upprättat över sina 100 deckarfavoriter genom åren. Jag är ingen deckarfantast så därför tyckte jag att det var kul att kolla om jag läst några av dem. Och det har jag.










Här kan ni se hela Lottas lista.

Skulle jag bli sugen på en deckare kanske jag botaniserar i hennes lista. Vi har ju en del gemensamma favoriter, så jag känner mig rätt säker på att jag kan hitta fler som passar mig.




tisdag 14 april 2015

Det finns bokhyllor ...

... och så finns det bokhyllor. Jag ramlade in på en blogg som hade ett inlägg som fick mig att häpna. Vilka häftiga hyllor, som gjorda för att färga mitt ansikte i en missklädsam grön nyans av avundsjuka.



Jag vet inte vad det är som gör att jag går igång på bokhyllor. Kanske är det min förkärlek för att äga fysiska böcker? Eller handlar det om att jag tycker om böcker i inredningen? Det kan också vara så att jag inser att huset jag bor i inte på något sätt kan rymma fler bokhyllor.








Nåväl, önska och drömma kostar ingenting. Jag tänker bläddra en stund till bland bilderna. Välkomna att göra mig sällskap "20 awesome bookshelves".


söndag 12 april 2015

En värld av is & eld i En smakebit på søndag



Smakbitsdags hos bloggen Flukten fra Virkeligheten!





Den här söndagen väljer jag ett stycke ur praktverket En värld av is & eld, historien om Västeros och game of thrones, som damp ner i min brevlåda i veckan. Boken har ett härligt vaxat omslag och den är rikt illustrerad med vackra bilder. Nu hoppas jag att äntligen få grepp om Game of thrones.


"Flodlänningarna som har sina landområden söder om Näset, säger att träskfolket andas vatten, har simhud mellan fingrar och tår som grodor och stryker gift på sina grodspjut och pilar. Det sista är sant. Mången handelsman har för sällsynta örter och växter till mästarna i Citadellet för att de ska kunna studera deras märkliga egenskaper. Men det första är inte sant. Träskfolket ser ut som andra människor fast mindre även om de lever på ett sätt som är unikt i de sju konungarikerna."





Idag blåser det snålt kring husknuten och jag ska förbereda ett föredrag som jag ska hålla i Fristad utanför Borås på tisdag kväll. Då ska jag prata om kyrkornas hemligheter.

Besök gärna bloggen Kyrkornas Hemligheter.






fredag 10 april 2015

Robert undrar i Bokbloggsjerkan


Första helgen efter påsk ställer Robert en fråga i Bokbloggsjerkan.

Varför är det nästan bara kvinnor som bokbloggar?




Jag bollar genast frågan vidare till min läsande men ickebloggande man. Han rycker på axlarna och vänder ryggen åt mig. Så jag får väl fundera vidare själv.

Rent generellt tror jag att kvinnor har lättare för att uttrycka sig i skrift. Om jag går tillbaka till den tid då jag arbetade som lärare på högstadiet, så var tjejerna överlägsna när det gällde att skriva allt från ett fåtal meningar till långa uppsatser.


Givetvis finns det massor av bloggar som drivs av män, men då handlar det om exempelvis träning, kost, film, resor, foto o s v.

Nej, jag kan nog inte komma på något jätteintelligent svar på den här frågan.




onsdag 8 april 2015

Stenhuggarens dotter i fas sex


Arbetet med att skriva en roman kan delas in i ett antal olika faser. Jag bör nu befinna mig i fas sex av "Stenhuggarens dotter".




  • I fas ett uppstår bokens grundidé. I det här fallet var nyckelordet stenhuggare och epoken 1200-talets senare hälft.
  • Fas två kännetecknas för min del av att bestämma vad det är jag vill berätta. Och jag skapar de karaktärer som jag behöver.
  • Under fas tre har ja vansinnigt roligt. Då researchar jag hejdlöst på internet, i böcker och i verkligheten. 
  • Fas fyra är lika med synopsis. Här bygger jag oftast även upp en tidslinje.
  • Skriva, skriva, skriva och ännu mer skriva - det är fas fem.

Eksjö Hovgård utanför Sävsjö i Småland.

  • Putsar det jag har skrivit gör jag i den sjätte fasen. Då kan det även behövas ett eller annat verklighetsbesök. Under påskaftonen avlade jag en artighetsvisit på Eksjö Hovgård, en del av Sisselas värld.
  • När jag kommer fram till fas sju är jag inte längre ensam. Då ska texten blötas och stötas tillsammans med lektör och korrekturläsare. Ett arbete som oftast tar längre tid än vad man tror och som sliter på både ork och tålamod.
Och sedan är det väl klar? Knappast!
  • Fas åtta. Nu är det dags för marknadsföring! Det handlar om boksigneringar, föredrag och mingeltillställningar. Tiden då en författare sitter på kammaren och kurar är för länge sedan förbi. Tur att jag har en toppenfrisör, en nagelterapeut och en som ser till att jag handlar rätt smink. Den senare är också en fotograf av guds nåde och fixar pressbilder som jag inte behöver skämmas för. 
Samtidigt som fas åtta pågår för fullt har jag i tankarna redan börjat om i den första fasen på nästa bok. Cirkeln är sluten!





söndag 5 april 2015

Vägen till dina rötter i En smakebit på søndag


Påskdagen uti nådens år 2015. Solen skiner men en kylig vind från norr håller temperaturen i schack.
Det är dags för En smakebit på søndag hos bloggen Flukten fra Virkeligheten.



Med risk för att bli tjatig för alla som följer min blogg så tänker jag ägna ännu ett inlägg åt en handbok i släktforskning, nämligen "Vägen till dina rötter" av Ewa Johansson Nilsson.
Intresset för släktforskning/personforskning har jag haft med mig sedan tidigt 1990-tal och detta har legat till grund för mitt författarskap.


Smakbiten är hämtad från kapitel 14 Lite om livet förr. Släktforskning innebär så mycket mer än insamlandet av namn och årtal.

Läs mer om boken här!




torsdag 2 april 2015

Vägen till dina rötter!

Påsken är här och därmed några härliga lediga dagar för många av oss. Varför inte ägna lite tid åt att söka dina rötter. Släktforskning är en trend som kommit för att stanna. Olika TV-program såsom "Allt för Sverige" och "Vem tror du att du är" lockar miljoner tittare.

Ingen vill längre vara historielös och det är lättare och roligare än någonsin att söka både det nära förflutna och det som är lite mer avlägset.

Släktforskare, utbildare och författare Ewa Johansson Nilsson har gett ut boken "Vägen till dina rötter", handbok i släktforskning.

Ewa vet vad hon skriver om. Hon har släktforskat sedan slutet av 1970-talet. Intresset blev till ett yrke och idag driver hon företaget Aneken.
"Vägen till dina rötter" visar verkligen vägen, den är pedagogiskt upplagd och här hittar såväl nybörjaren som den mer erfarne forskaren massor med guldkorn.
Boken tar utöver ren forskning i olika sorters arkiv och dokument även upp intressant kringfakta såsom gamla tiders mynt, mått och vikt. Vi får också veta mer om konstiga ord och om hur livet kunde te sig förr.
Bilder och bildhantering har ett eget kapitel och likaså de viktiga kartorna.


Gör en utflykt till dina hemtrakter i påskhelgen! Besök din barndoms kyrka och fika på den gamla badplatsen. Frågorna kommer att hopa sig och snart söker du ivrigt efter svaren i arkiv och i verkligheten.

Släktforskning/personforskning är ett av mina stora intressen. Och det är tack vare det intresset som jag idag kan kalla mig författare.

Ewa Johansson Nilssons webbsida: www.aneken.se

Ett tips till: Arkiv Digital har specialerbjudande på sina abonnemang

onsdag 1 april 2015

Stora skämtdagen!

Första april var min barndoms roligaste dag samtidigt som jag var på helspänn för att inte bli lurad. För det var så det var, jag älskade att luras, men ville inte själv bli skrattad åt.

Min nya internetleverantör är i alla fall inget skämt. Allt fungerar så mycket bättre och jag är helnöjd.

Idag har jag fått en sådan där extra dag som sällan är mig förunnad. En dag som jag helhjärtat ska ägna åt Sissela Konradsdotter. Det är något med slutet som jag inte är helt nöjd med ännu. Aprilvädret leker tafatt i trädgården, alltså kan jag sitta kvar i min fåtölj med gott samvete.


Kanske kommer jag att åka en sväng för att titta på fönster som skulle kunna användas till ett växthus. En dröm som jag länge närt och som en viss person har lovat mig i två års tid. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.