måndag 23 april 2018

Serien Släkten!

Ibland är det något konstigt med tiden. Den bara försvinner, liksom. Morgon blir till kväll innan jag hinner blinka.

Tänk att det gått tio år sedan den första boken i serien släkten kom ut. Jag minns det som igår. Min mamma köpte Blandat blod och jag lånade den av henne. Båda två var vi helt sålda. Sedan följde Sigrids hemlighet och Tempelbranden. När jag slog ihop Catharina Ingelman-Sundbergs bok dagdrömde om att få skriva en del i serien Släkten.

Och det fick jag. Stenhuggarens dotter, nummer sju i raden bär mitt namn. Jag blir fortfarande lyrisk när jag tänker på att drömmar faktiskt går i uppfyllelse. Tyvärr fick inte min mamma uppleva detta, men säkert ler hon i sin himmel.

Nu firar vi tio år med pompa och stått. Alla tio delarna finns att köpa hos Historiska Media.
Ivrigt väntar jag alltid på nästa del och nästa ... och nästa ... Serien är inte på något sätt och vis slut utan kommer att fortsätta ...

fredag 13 april 2018

Fredagen den 13:e

Upptäckte just att det är fredagen den 13:e ... Borde jag stanna inomhus? Eller hjälper det inte? Jag tror inte att jag är skrockfull egentligen, men jag hajar ändå till på fredagen den 13:e, nycklar på bordet, svart katt över vägen o s v ...
Är du skrockfull?

Den här veckan funderar Mias bokhörna över det här med kommentarsgranskning. Själv bryr jag mig inte så mycket, men precis som Mia så har jag råkat kommentera två gånger eftersom jag inte sett min kommentar. Fast bättre en gång för mycket än inte alls ... i sådana här fall, alltså.

Ett extra handtag skulle jag gärna ta emot när det gäller snickerier. Jag är klumpig med hammare och spik. Turligt nog har jag en make som är duktig men inte alltid så villig.

Trevlig helg!

tisdag 10 april 2018

Där rosor aldrig dör

Visst är det spännande med de nya formaten. Jag tänker på ljudböcker och e-böcker. Ljudböcker som lite liknar TV-serier, de skrivs i avsnitt var och ett med sin egen story i storyn. Avsnitten kallas episoder och hålls samman till en säsong.

Nyfiket testar jag ... Håller på med ett så kallat pilotavsnitt som ska bli ungefär en timme långt och sedan följas av ytterligare nio episoder vilka utgör säsong ett av ett projekt som jag kallar Där rosor aldrig dör.

Miljön är en begravningsbyrå i en svensk småstad. Om ni bara visste vilka förvecklingar som kan uppstå. Jag är redan halvvägs in i pilotavsnittet och plotten för alla tio episoderna sitter som en smäck.

Att skriva text som ska produceras direkt för ljudbok kräver ett lite annorlunda tankesätt jämfört med om jag skriver en vanlig roman. Som ni vet har jag ett förflutet som följetongsförfattare i veckopressen och den erfarenheten kommer väl till pass nu.

torsdag 5 april 2018

Våren, den efterlängtade

Äntligen smälter snön. Inte för att det går fort men visst sjunker de skitiga drivorna en aning för varje dag som går.
Idag har jag träffat redaktör Lena mellan två tåg och checkat av framtiden. Så mycket roligt jag har att göra och hela tiden händer det nya saker. Det här är ett magiskt år!

Det är torsdag och Mias bokhörna lägger ut sin helgfråga.

Vilken typ av läsare är du?

Vissa böcker har jag svårt att lägga ifrån mig medan andra är segare än en gammal skumtomte. Böcker jag gillar läser jag snabbt, måste ju få veta hur det går. De sega blir oftast liggande.

Bonusfråga: Vad längtar du efter nu?

Vår, förstås! Vad annars?


lördag 31 mars 2018

Wow ... research!

Vilken tur jag har som är författare. Och kan välja att skriva om sådant som jag tycker om. Som nu till exempel när det är påsk och stor Bilmässa på Elmia i Jönköping. Jag gillar gamla bilar så där lite lagom. Det fanns en tid då jag gjorde reportage för tidningen Klassiker och kom in bakvägen till mässan redan klockan sju på morgonen och fick gratis kaffe hela dagen lång.

Men igår fick jag snällt köa med alla andra, men vad gjorde det när solen sken och snön rann i rännilar över trottoaren. Det är verkligen något visst med bilmässa, lack som glänser, krom som skickar solkatter och en ljud- och doftkuliss som framkallar minnen.

Vad gjorde jag här? Research för fjärde delen i Huskvarnasviten med arbetstitel Sprucket läder och svikna löften. Vilken karaktär var här? Varför då? Och framför allt, vad hände? Haha ... jag vet, men ni får vänta ... ända till 2019!

Men först börjar vi nedräkningen till Lånat silver och krossat glas som kommer redan i maj i år. Sedan laddar vi om och ser fram emot Vaxade juveler och brända hjärtan som ligger på bokhandelsdiskarna i höst.

Ha en fortsatt fin påskhelg!

måndag 26 mars 2018

... eller hur?

Oj, vad tomt det känns. Manuset till Lånat silver och krossat glas har lämnat mig. Det är dags för sättning, korrektur och därefter tryck. Det är pirrigt. Har jag trots all kontroll missat något ... Finns det ett ord för mycket eller ett för lite ... Stavfel ... Inte ens korrekturläsare är felfria.
Jag ska läsa korrekturet, redaktör Åsa och ytterligare en person ska läsa. Och ändå vet jag att det kommer finnas något litet fel. Det gör det alltid. Visst är det konstigt att det händer med tanke på tekniken som vi har till vår hjälp.

Idag har jag städat och tagit fram mitt påskpynt. Inne är det mysigt men utanför dörren ligger fortfarande snön och trycker, smutsig och dryg. Antalet tranor vid Hornborgarsjön ökar för varje dag och fåglarna kvittrar lite på försök i trädgården.

Nåja, gumman Tö måste vara på ingång och igår sken solen. Då var det nästan 20 grader varmt i växthuset. Under lampan i friggeboden väntar både citron- och olivträdet på att få komma ut.

Jag har börjat läsa Jojo Moyes senaste, En andra chans. Så bra! Tänker sträcka ut mig i soffan och läsa. Nästa gång jag tittar ut är det vår, eller hur?

tisdag 20 mars 2018

Konsten att minnas

Periodvis läser jag många böcker. Jag tar dem ur min hylla, läser och sätter tillbaka dem igen. Ett halvår senare står jag där med boken i handen och funderar. Har jag läst den här ... eller inte? Om jag läst den, vad tyckte jag då?
Ibland lyckas jag få minnet att vara mindre blekt men långt ifrån alla gånger. Så idag bestämde jag mig för att skriva några rader i boken jag läst innan den hamnar i hyllan igen.


Det är inte alltid som jag avslöjar vad jag tycker och tänker eller så får bokens titel som i det här fallet bli en välbevarad hemlighet. Dags att välja ny bok. Jag önskar mig själv bättre lycka!

torsdag 15 mars 2018

Torsdag igen ...

... hur är det ens möjligt? Snön ligger fortfarande djup men igår var jag och köpte en kruka med påskliljor som jag har stående utanför dörren under dagarna. De lyser som små solar i brist på den riktiga.

Jag sitter fortfarande fast i redigeringsbubblan och det är väl därför som tiden rusar. Ena minuten anser jag mig klar och i nästa får jag för mig att skriva igenom ett kapitel från början till slut.

Mias bokhörna frestar som vanligt med helgfrågan och tur är det för annars skulle det väl inte bli några inlägg alls i den här bloggen.

Förvandlas du någon gång till Mr Hyde? Att påstå att det inte händer vore att ljuga. Det finns flera olika situationer då mina horn växer ut. Risken är överhängande i situationer där svaga människor oförskyllt kommer i kläm. Och när vissa politiker tar alltför stora ord i munnen.

Haha .. Det var visst bonusfrågan. Huvudfrågan handlar istället om vad jag ogillar i böcker. Både det ena och det andra skulle jag vilja säga men jag instämmer med Mia om att brevromaner sällan är läsvärda. Jag ogillar också långrandigt ältande och ibland böcker helt och hållet skrivna i presens. Även böcker skrivna i första person kan vara jobbiga, men det finns strålande undantag.

torsdag 8 mars 2018

Särskrivningar, nej tack!

Den här vintern, kan den aldrig ta slut? Jag är så trött på allt det vita. Det kommer att ta evigheter innan snön smält och lökarna i min trädgård vågar titta upp.

Bloggen Mias bokhörna funderar över det här med särskrivningar. Visst blir det allt vanligare eller är det så att jag är mer uppmärksam. Jag är en riktig gnällis när det gäller särskrivningar. Hur svårt kan det vara att göra rätt? Dessutom ändras ju ofta betydelsen när ett ord särskrivs.

Säg gärna emot mig!

Bonusfrågan handlar om att svänga sina lurviga med tanke på att Let´s dance snart drar igång igen. Sång eller dans, sak samma för mig. Jag sjunger falskt och dansar som ett kylskåp. Kan vi prata om något annat?

fredag 2 mars 2018

1793 av Niklas Natt och Dag

Vintern behåller sitt grepp om Småländska höglandet och jag härdar ut. Tur att jag har böcker att både skriva och läsa.

Som ni vet recenserar jag inte längre, men tycker och tänker gör jag. Ibland delar jag med mig av tankarna. Igår kväll slog jag ihop 1793 av Niklas Natt och Dag. Det var med blandade känslor. Till en början hade jag svårt att komma in i berättelsen. Många namn stod i vägen, både personnamn och benämningar på platser och byggnader.

När jag väl fick grepp om karaktärerna koncentrerade jag mig på att lära känna de viktigaste. Romanen är skriven i olika delar, var och en med sin huvudkaraktär. Den är otroligt skickligt sammanhållen och välskriven.

Jag är extremt äckelmagad. När jag läste Millenniumserien skakade händerna emellanåt så att jag hade svårt att hålla i boken. Cilla och Rolf Börjlind kan konsten att bjuda mig på kräkreflexer. Men 1793 lämnade mig märkligt oberörd. Researchen upplever jag som välgjord och tidsandan väl beskriven. Den här tiden var ingen dans på rosor för den vanliga människan.

Men ... mitt men vänder sig mot ordrikedomen. Författaren använder alldeles för många ord, kanske i rädsla av att inte nå fram med sitt budskap. Börjlinds och Stieg Larson lyckas med att få sina karaktärer att förmedla äcklet, inte orden runt omkring.

Så tycker jag. Hur tycker du?


onsdag 28 februari 2018

Feelgoodfestival i Mariefred!

Kolla in bilden till höger i marginalen! Klicka och hamna på sommarens event nummer ett! Be there om du älskar feelgood!

Och bland alla dessa sköna författare finns jag.

Här är kallt, jättekallt. Brr. Helst vill jag dra för gardinerna och bara mysa framför brasan. Jag har massor av jobb att skylla på. Tur för mig. Sedan tröstar jag mig med att sommaren finns inom räckhåll och med den årets kuligaste festival.

Men innan dess releasar jag Lånat silver och krossat glas på biblioteket i Huskvarna lördagen den 26 maj klockan 11.00. Då är det nästan sommar, jag lovar.

Välkomna allesammans!

torsdag 22 februari 2018

Vinter på riktigt riktigt

Vitt och riktigt kallt på Småländska höglandet. I alla fall kallare än vad vi är vana vid. Det snöklädda landskapet är vackert. Jag gillar allt det vita i kombination med den häftiga gråskalan. Annat var det för några år sedan, men det är historia nu.

Kylan gör att vår nyinstallerade kamin känns som en riktigt bra investering både för värme och mys. Jag är mitt uppe i slutfasen av råmanuset till Vaxade juveler och brända hjärtan. Det gör mig till en extremt osocial person.

Så helgfrågan hos Mias Bokhörna är en alldeles lagom aktivitet för mig.

Numera recenserar jag inte böcker även om jag ibland tycker till om en eller annan bok. Därför är det lätt för mig att tacka nej till recensionsex. Förr däremot hade jag jättesvårt att säga nej och sedan satt jag där med mitt dåliga samvete när jag inte hann läsa. Jag tyckte också att det var svårt att vara sanningsenlig när jag recenserade böcker som var egenutgivna och skickade direkt till mig från författaren.

Sedan mer än två veckor tillbaka läster jag 1793 av Niklas Natt och Dag. Det är inte författarens fel att det går långsamt utan det är jag som är inne i en intensiv skrivarperiod. 1793 är en typ av bok som jag är tudelad till. Kanske återkommer jag till detta ...

måndag 19 februari 2018

In english, please!

Visst är jag bra på att prata engelska. Inga bekymmer alls, bara en och annan konstpaus. Men det flyter på. Eller hur?

Det var vad jag trodde fram till i höstas när släkten från USA kom på besök. Tunghäftan slog till och jag stammade fram ett eller annat yes or no ...

Jag hade legat av mig totalt. Några år där jag bara behövt läsa lite text, skriva lite på messenger eller skicka ett mail där jag haft oceaner av tid att formulera mig.

Nåja ... idag har jag börjat en engelsk konversationskurs på Folkuniversitetet i Jönköping. Det var så himla kul och jag längtar redan till nästa gång.

I`m a swedish author writing novels, womens fiction.

tisdag 13 februari 2018

Glada grisar har knorr

Nu på morgonen kom "knorren". Ni vet, det där lilla extra som gör en bok. Det där som ligger utanför synopsis och som bara uppstår när jag ger karaktärerna spelrum. Karolina kämpar för sig och de sina i småstaden under 1800-talets senare hälft. Hon försöker och hon försöker igen men inget tycks gå hennes väg. Jag hade allvarliga funderingar på att låta henne dö i barnsäng ...

Men själv ville hon något helt annat. Och något helt annat får det bli ...

Fast, det är som man brukar säga, en helt annan historia. Som läsare får ni vänta ... ända till hösten. Innan dess, redan i maj kan ni njuta av Lånat silver och krossat glas.


torsdag 8 februari 2018

Torsdag är torgdag och ...

... en synnerligen dålig dag att gå på konditori i Nässjö. För då går alla man ur huse. Staden blommar upp och det är svårt att få en parkeringsplats. Ännu värre är det att hitta ett lugnt hörn på Elsies anrika café för att få en kopp kaffe och sända live några minuter. Kolla gärna resultatet HÄR!

Torsdag är också avstamp för helgfrågan hos Mias Bokhörna. Men än har hon inte lagt ut något, så jag får snällt vänta.

Äntligen!

Vad tycker du om att fler lägger recensioner på Instagram, vilket föredrar du? Motivera.
Jag gillar Instagram, mycket på grund av bilderna och de korta texterna. För mig innebär en recension mer än bara några ord och i min värld hör recensionen alltså hemma i exempelvis en blogg.
Många gör ju i och för sig långa inlägg på Instagram, men då tycker jag att vitsen med bild och få ord försvunnit.
Däremot tycker jag att man mycket väl kan flagga för blogginlägg på Instagram (och facebook).

Hur ser dina torsdagskvällar ut?
Det kan vara lite olika. Just den här kvällen tänker jag duscha, skriva och kasta ett öga på Antikrundan.

Ha en trevlig helg allesammans!

tisdag 6 februari 2018

Bakom mitt pannben

Det var någon som ville titta in i min hjärna och se vad som händer där när jag skriver. Haha ... det tror jag inte, värre röra får man leta efter. Samtidigt som fingrarna levererar en scen på tangentbordet är jag redan inne i nästa kapitel eller i andra halvan av boken.

Jag känner hur kugghjulen snurrar och den imaginära stanken av bränt gummi fyller luften. Karaktärerna slåss om min uppmärksamhet. De vill byta namn, byta kön och byta scen. Aldrig är de nöjda, aldrig är jag nöjd ...

Och när läsarna vill diskutera Manglade dukar ... har jag glömt vad den handlar om. Jag har också nästan helt och hållet lagt uppföljaren Lånat silver och krossat glas bakom mig och befinner mig istället på upploppet med Vaxade juveler och brända hjärtan. Samtidigt som jag leker med tanken på vad som komma skall i den planerade fjärde delen.

Sådan är jag ... inte mycket att göra något åt.

torsdag 1 februari 2018

Vårböcker på gång

Jippi ... februari ... Vinter, javisst men vi går mot ljusare tider. Och det är torsdag, bara det ... Idag har vi fått en kamin installerad och mot alla odds besiktigad. Hur skönt är det inte att vila ögonen på lågorna som slickar björkveden.
Hos Mias bokhörna är det som vanligt helgfråga.

Vilken bok ur vårutgivningen ser du mest fram emot att läsa?

Jag har två favoriter som jag längtar särskilt mycket efter. Det är Ylvas bok av Maria Gustavsdotter och Kvinnan vid kanalen av Set Mattsson. Sedan är det alla fina feelgoodromaner som är på väg ...

Bonusfrågan handlar om läsmiljö. Jag föredrar att det är tyst eller åtminstone nästan tyst när jag läser. Sedan kommer jag att gilla att läsa framför den nya kaminen och när vårsolen tittar fram kommer jag att sitta i växthuset med öppen dörr och lyssna till fåglarna.


måndag 29 januari 2018

Ett oskrivet blad

Måndag morgon ... Hela veckan ligger framför mig och bara väntar. Jag ska skriva, självklart ska jag det och fundera över en märklig vändning ...

Huskvarnasviten består i nuläget av tre delar, en trilogi precis som jag tänkt från början. Sedan i julas har jag känt mig lite smått trött på Felicia och gänget. Men när förlaget nämnde en fjärde del hände något i mitt huvud.

Lollo, ni vet hon med naglarna ... Hon har en alldeles egen historia att berätta. En historia som bara kom för mig. Ibland undrar jag vilken bokstavskombination som ligger till grund för mitt märkliga beteende.

Så vi får se vad som händer när jag inom kort ska sätta punkt för Vaxade juveler och brända hjärtan.

torsdag 25 januari 2018

Lund t o r

Idag har jag varit i Lund och vänt. Pressfoton är något en författare måste ha ... Inför kameran är vi inte alla lika. Jag är förfärlig. Om jag inte blundar snörper jag på munnen eller fnittrar hysteriskt. Stackars fotograf Hans ville säkert slita sitt hår, men hans uppfostran hindrade honom, det är jag säker på.
Men döm om min förvåning när jag såg resultatet. Jag lovar att visa världen ...

Sedan har jag och redaktör Lena gjort upp planer. Alla ni som blivit kompisar med Felicia i Manglade dukar kommer att bli glada. Mer än så säger jag inte än.

Mias bokhörna har som vanligt sin helgfråga. Den här torsdagen vill hon veta vilken bok som fått mitt lägsta betyg. Jag funderar så att det knakar. Måste väl vara någon av de böcker jag aldrig läst klart såsom Klyva vinden ... kanske ger jag den en andra chans någon gång.

Hon undrar också vilken som är den bästa TV-serien enligt min mening. Jag är en urusel tv-tittare så jag får gå tillbaka många år för att hitta någon som jag verkligen följde. Om jag nu inte ska räkna Game of Thrones.

tisdag 23 januari 2018

Författare är företagare

Tiden då författarna bara satt på kammaren och skrev är över sedan länge. De behöver inte heller leva ett torftigt liv på ruinens brant. Men det gäller att jobba, minst åtta timmar om dagen.

Jag är en enskild företagare som producerar underhållning i form av i första hand romaner. Tiden vi lever i är spännande. Nya format erövrar marknaden och förlagen nischar sig.

2018 är året då jag tar ett steg längre. Eller flera till och med, men allt kan jag inte avslöja än. Nåja, jag kommer att visa mig på nya arenor och bygga vidare på mitt varumärke.

Ett av stegen är samarbetet med underbara och duktiga Veronica Grönte som driver Författarskola.se med bas i Nässjö. Håll koll på oss på facebook!

Idag och i morgon jobbar jag vidare med att knyta ihop Vaxade juveler och brända hjärtan. På torsdag drar jag iväg till Lund för möte med mitt förlag och fotografering. Nya pressbilder, hua mig!













torsdag 18 januari 2018

Teknik ... Jag säger då det ...

Ingen återvändo. Min kära telefon drog sin sista suck i dag. Med fjärilar i magen närmade jag mig butiken. Det här var inget jag ville, men nöden har ingen lag. Trettio minuter senare stod jag utanför dörren med en sprillans ny Samsung S8.

Resten av dagen ägnade jag mig åt att göra den till min. Somligt fungerade fint, annat inte alls. Jag har fortfarande varken bankid eller swish. Vilket i o f s inte är telefonens fel utan snarare min bankdosa som inte verkade tycka det var så kul att komma fram ur gömmorna.

Nu till något mycket roligare - veckans helgfråga hos Mias bokhörna. Denna vecka handlar om bloggaktiviteter. För min del består regelbundenheten endast i att jag ibland deltar i just denna helgfråga. Förr var jag betydligt aktivare ...
Jag tycker att den är lagom lättsam och jag får tillfälle att besöka andra bokbloggare.

Bonusfrågan handlar om husdjur. Självklart har jag katt. Just nu bara en, maincoonkissen S*Birkalundens Elin Ingesdotter. Några dagar före julafton fick min kära Black Bonnie somna in. Hon var trött och gammal, men så saknad.
Planen är att Elin ska få en ny kompis under året. Jag drömmer om en bruntabbyhane. Har koll på två kullar som är på gång. Jag söker lite speciella linjer ... kräsen påstår mina nära och kära.


tisdag 16 januari 2018

Skriva och läsa i januari

Den där våren jag fabulerade om i förra inlägget tycks vara långt borta. Småländska höglandet har fått en släng av meteorologernas klass ett varning. Jag fäster ögonen på skärmen och förtränger vinandet runt knutarna.

Jag har fullt upp med Marika och Emelie i Vaxade juveler och brända hjärtan. Deras mor- och dotterrelation är inte av det enklaste slaget. De krånglar till det så till den milda grad att jag knappt vet hur det ska sluta. Och det är min sak att reda upp det.

Om si så där tio månader kommer ni att få veta hur det går.

Vad tänker jag själv läsa framöver? Jo, 1793 står högt på listan, men dessvärre är den restnoterad. Så har jag hört att det kommer något nytt av Jojo Moyes. Utöver det är jag sugen något av Tamara McKinley för att det var ett tag sedan jag läste henne. Önskar att jag kunde göra som när jag var ung, läsa halva natten och ändå vara glad och pigg dagen därpå.

torsdag 11 januari 2018

Det är redan ett nytt år

Vart tog 2017 vägen? Har det med ålder att göra? Att tiden rusar ... eller handlar om något annat? För min del misstänker jag att det beror på allt det roliga som händer, allt jag har att se fram emot och nya böcker som är på gång.

Lånat silver och krossat glas lusläses under lupp, både av mig och av redaktör Åsa. När Åsa läser filar jag på Vaxade juveler och brända hjärtan. Och det kommer mer ...

När jag inte arbetar med böckerna gräver jag i vår släkthistoria, lägger pussel och extraknäcker. Våren är en bråd tid i redovisningsbranschen.

På fredag nästa vecka ska jag åka till Formexmässan i Älvsjö ... som sällskap och smakråd. Ska bli skoj.

Och vet ni vad? Om en och en halv månad kan vi säkert börja titta efter vårtecken. Då ska jag testa att så sallad i växthuset, men innan dess är det frösådd av tomater och gurka som gäller. Funderar på att köpa en smart hylla att ställa precis innanför altandörren i köket.