torsdag 18 januari 2018

Teknik ... Jag säger då det ...

Ingen återvändo. Min kära telefon drog sin sista suck i dag. Med fjärilar i magen närmade jag mig butiken. Det här var inget jag ville, men nöden har ingen lag. Trettio minuter senare stod jag utanför dörren med en sprillans ny Samsung S8.

Resten av dagen ägnade jag mig åt att göra den till min. Somligt fungerade fint, annat inte alls. Jag har fortfarande varken bankid eller swish. Vilket i o f s inte är telefonens fel utan snarare min bankdosa som inte verkade tycka det var så kul att komma fram ur gömmorna.

Nu till något mycket roligare - veckans helgfråga hos Mias bokhörna. Denna vecka handlar om bloggaktiviteter. För min del består regelbundenheten endast i att jag ibland deltar i just denna helgfråga. Förr var jag betydligt aktivare ...
Jag tycker att den är lagom lättsam och jag får tillfälle att besöka andra bokbloggare.

Bonusfrågan handlar om husdjur. Självklart har jag katt. Just nu bara en, maincoonkissen S*Birkalundens Elin Ingesdotter. Några dagar före julafton fick min kära Black Bonnie somna in. Hon var trött och gammal, men så saknad.
Planen är att Elin ska få en ny kompis under året. Jag drömmer om en bruntabbyhane. Har koll på två kullar som är på gång. Jag söker lite speciella linjer ... kräsen påstår mina nära och kära.


tisdag 16 januari 2018

Skriva och läsa i januari

Den där våren jag fabulerade om i förra inlägget tycks vara långt borta. Småländska höglandet har fått en släng av meteorologernas klass ett varning. Jag fäster ögonen på skärmen och förtränger vinandet runt knutarna.

Jag har fullt upp med Marika och Emelie i Vaxade juveler och brända hjärtan. Deras mor- och dotterrelation är inte av det enklaste slaget. De krånglar till det så till den milda grad att jag knappt vet hur det ska sluta. Och det är min sak att reda upp det.

Om si så där tio månader kommer ni att få veta hur det går.

Vad tänker jag själv läsa framöver? Jo, 1793 står högt på listan, men dessvärre är den restnoterad. Så har jag hört att det kommer något nytt av Jojo Moyes. Utöver det är jag sugen något av Tamara McKinley för att det var ett tag sedan jag läste henne. Önskar att jag kunde göra som när jag var ung, läsa halva natten och ändå vara glad och pigg dagen därpå.

torsdag 11 januari 2018

Det är redan ett nytt år

Vart tog 2017 vägen? Har det med ålder att göra? Att tiden rusar ... eller handlar om något annat? För min del misstänker jag att det beror på allt det roliga som händer, allt jag har att se fram emot och nya böcker som är på gång.

Lånat silver och krossat glas lusläses under lupp, både av mig och av redaktör Åsa. När Åsa läser filar jag på Vaxade juveler och brända hjärtan. Och det kommer mer ...

När jag inte arbetar med böckerna gräver jag i vår släkthistoria, lägger pussel och extraknäcker. Våren är en bråd tid i redovisningsbranschen.

På fredag nästa vecka ska jag åka till Formexmässan i Älvsjö ... som sällskap och smakråd. Ska bli skoj.

Och vet ni vad? Om en och en halv månad kan vi säkert börja titta efter vårtecken. Då ska jag testa att så sallad i växthuset, men innan dess är det frösådd av tomater och gurka som gäller. Funderar på att köpa en smart hylla att ställa precis innanför altandörren i köket.